Hoppa till huvudinnehåll
Oma Säästöpankin asiantuntija

Så kan du skydda dig mot bedrägerier

Bedrägerier som utförs i bankers namn har blivit vanligare. Bluffmeddelanden skickas ofta via e-post eller sociala medier, men tyvärr har även försök att komma över bankkoder och personbeteckningar via telefon eller SMS blivit en del av vardagen numera.

Vaksam nätanvändning

Det är alltid bra att tänka efter vem det är man lämnar ut sina personuppgifter till (namn, adress, telefonnummer, e-postadress). Exempelvis finns det på nätet en uppsjö av lotterier vars pålitlighet inte går att kontrollera, och som det inte är klokt att delta i. De kan användas av bedragare för att samla in människors kontaktuppgifter för att sedan skicka ut olika sorters bluffmeddelanden. Utöver detta bör du regelbundet följa meddelanden från myndigheter och banken angående säker användning av bank- och nättjänster. 

Bluffwebbplatser

Du kan känna igen en bluffwebbplats genom att granska dess egentliga webbadress. Var uppmärksam – bluffmeddelanden och tillhörande webbplatser är ofta skickligt gjorda, så att även en försiktig person av oaktsamhet kan råka falla för bluffen. 

Sökmotorbedrägerier

I ett sökmotorbedrägeri skriver offret in bankens namn i en sökmotor, såsom Google eller Bing, och bedragarens bluffwebbplats visas högre bland sökresultaten än bankens riktiga webbplats. Gå inte till vår webbplats via en sökmotor, skriv in bankens adress www.omasp.fi direkt i adressfältet i stället.

Logga in i vår nätbank enbart via vår webbplats. När du loggar in är det viktigt att du alltid kontrollerar att adressen stämmer. Det är bra att spara adressen till vår webbplats som bokmärke i webbläsaren. 

Bluffmeddelanden

Du kan känna igen bluffmeddelanden exempelvis genom att avsändaren har en märklig e-postadress och att meddelandet innehåller många språkliga fel. Svara inte på misstänkta meddelanden och klicka inte på länkar i bluffmeddelanden, då dessa exempelvis kan ta dig till en falsk nätbank. Informera din kontaktperson i banken om det misstänkta meddelandet som du har fått. Banken ber dig aldrig om dina kortuppgifter eller andra personuppgifter via e-post eller SMS. 

Det gäller att vara tålmodig 

Ofta försöker bedragare på olika sätt skapa en känsla av tidspress. Bedragarnas mål är att få offret att agera omedelbart, så att hen inte ifrågasätter erbjudandet, länken eller begäran om betalning. För att få offret att känna att det är bråttom kan bedragaren påstå att offret kommer att drabbas av någon typ av negativa konsekvenser om hen inte agerar genast. I alla nät- och bankärenden är det viktigt att vara tålmodig. När det behövs är det bra att stanna upp och fundera en stund om exempelvis länken som skickats i bankens namn är äkta eller om någonting verkar för bra för att vara sant.

Så gör du i en bedrägerisituation

Om du får ett bluffmeddelande som skickas i OmaSp:s namn eller om du misstänker att ett meddelande är bluff, vidarebefordra det misstänkta meddelandet till e-postadressen securityatomasp.fi (security[at]omasp[dot]fi). Klicka inte på några länkar som finns i meddelandet. Radera meddelandet efter att du har vidarebefordrat det.

Om bluffmeddelandet skickades till dig via e-post ska du vidarebefordra det till oss via e-post som det är. Då kan vi identifiera blufflänken i meddelandet eller den falska adressen som meddelandet skickades från. På så sätt kan du alltså hjälpa oss att stänga ner bluffwebbplatsen och avslöja meddelandets avsändare. 

Om du har drabbats av bedrägeri ska du kontakta vår kundtjänst så snabbt som möjligt och berätta vad som har hänt. 

Spärra omedelbart dina nätbankskoder eller ditt kort genom att ringa kundtjänsten på numret 020 7640 600 (vardagar kl. 8–20, lör 10–14) eller spärrtjänsten på 020 333 (dygnet runt). Spärrtjänsten är öppen alla dagar, dygnet runt. 

Skicka bluffmeddelandet du har fått till e-postadressen  securityatomasp.fi (security[at]omasp[dot]fi).

Olika former av bedrägerier

Beskrivning av bedrägeriet 

Du får ett meddelande via e-post eller SMS som ser ut att komma från banken, en myndighet eller någon annan pålitlig avsändare, eller så tar du emot ett samtal från en person som exempelvis utger sig för att vara bankanställd eller företräda en myndighet. Meddelandet gäller vanligtvis ett problem med ditt konto eller kort, en återbetalning eller ett paket som inte har hämtats ut. När du klickar på länken i meddelandet tas du till en bluffwebbplats som bedragaren använder för att försöka få dig att avslöja dina konto-, kreditkorts- eller personuppgifter.

Gör så här om du har fått ett misstänkt meddelande eller samtal 

Ange aldrig dina person- eller bankuppgifter via e-post eller SMS eller genom att svara på meddelandet. Öppna inte länkar eller bilagor som finns i meddelandet och svara inte på meddelandet. Informera genast banken om det misstänkta meddelandet eller samtalet. Bifoga en skärmbild av meddelandet, om möjligt. 

Om du får en notifiering om att du har fått ett meddelande från banken, gå till din mobil- eller nätbank för att läsa meddelandet i stället för att klicka på länkar. Kom också ihåg att du aldrig ska ange dina bankkoder eller kortuppgifter till en webbplats som du kommer till via en länk. Klicka på avsändarens e-postadress för att kontrollera att adressen stämmer. Om adressen är skriven i en misstänkt form betyder det att meddelandet inte kommer från en officiell instans. Om meddelandet verkar misstänkt ska du radera det. Du kan kontakta kundtjänsten för tjänsteleverantören i fråga för att ta reda på om de faktiskt har försökt att nå dig.

Beskrivning av bedrägeriet

Du kontaktas av en person som påstår sig tillhöra exempelvis Microsofts kundsupportteam. Personen försöker få dig att avslöja användarnamnet och lösenordet till din dator för att hjälpa dig med ett datorrelaterat problem. Hen kanske också ber dig att installera ett fjärråtkomstprogram för att upprätta en förbindelse till din dator. Bedragaren kan dessutom be dig att ange dina kortuppgifter eller be att få logga in på din dator eller i din nätbank, vilket du aldrig bör tillåta. 

Gör så här om du får ett misstänkt samtal 

Ge inte personen några av dina privata uppgifter, såsom bankkoder eller kontouppgifter, även om hen kräver att få dem. Du ska inte heller installera ett fjärråtkomstprogram eller tillåta att ett sådant installeras på din dator om personen ber om det. Myndigheter och pålitliga företag använder inte sådana i sin kundservice. Avsluta samtalet om en person ringer dig oväntat och påstår sig representera någon tjänsteleverantörs avdelning för tekniskt stöd. Du kan kontakta kundtjänsten för tjänsteleverantören i fråga för att ta reda på om de faktiskt har försökt att nå dig.

Beskrivning av bedrägeriet 

På dejtingsidor och i sociala medier finns det bedragare som är ytterst skickliga på social manipulation. Det kan vara mycket svårt att veta om någon man just lärt känna bara är en vanlig människa som söker sällskap eller om det hela är ett bedrägeriförsök utfört av en yrkesbrottsling. Det enda bedragaren är ute efter är pengar. Bedragaren kan kontakta offret till exempel via Facebook, Instagram eller e-post. Hen börjar be om pengar efter att ha utbytt romantiska meddelanden med offret. Ofta hänvisar bedragaren till en brådskande nödsituation och säger sig behöva ett tillfälligt lån. Bedragaren försöker vanligtvis pressa offret att skicka pengarna genom att påstå att det är mycket bråttom och genom att vädja till offrets känslor.

Gör så här om du misstänker att du har drabbats av bedrägeri 

Skicka inte pengar eller personuppgifter till någon. Kontakta din bank om du misstänker att dina uppgifter har hamnat i fel händer. Du behöver inte skylla dig själv eller skämmas och hemlighålla vad som har hänt. Det är helt enkelt så att brottslingarna är mycket skickliga – bedrägeriet kan drabba vem som helst som befinner sig i en livssituation som bedragarna kan utnyttja. Om en person som du träffat på nätet ber dig om pengar är det viktig att vara skeptisk. Tyvärr är det nästan alltid ett bedrägeri. Romansbedragare brukar inte vilja gå med på röst- eller videosamtal. Om en person som du träffat på nätet aldrig har möjlighet att ringa dig eller ha ett videosamtal, handlar det förmodligen om ett bedrägeri. Kom ihåg att romansbedragare utnyttjar människors önskan att hjälpa till. De kan skicka dokument eller andra bevis som stöd för sin berättelse.

Beskrivning av bedrägeriet 

Placeringsbedrägerier görs via sociala medier, e-post eller telefon. I reklamer används ibland även kända personer. I reklamerna utlovas höga avkastningar, vilket kan locka placerare att ta kontakt. Placeraren kontaktas då via telefon eller e-post av en person som ofta är utländsk och utger sig för att vara exempelvis placeringsrådgivare, värdepappersförmedlare eller portföljförvaltare. I mer tekniskt avancerade placeringsbedrägerier har brottslingarna skapat en webbplats som ser trovärdig ut, där kunden tror sig kunna följa sina placeringar, men i verkligheten är webbplatsen falsk och pengarna går till brottslingarna. 

Om placeringsobjektet låter för bra för att vara sant är det stor sannolikhet att det är ett bedrägeri. Bedragaren försöker ofta pressa dig för att du ska fatta ett snabbt beslut eller för att hindra dig från att avstå erbjudandet. 

Gör så här om du misstänker att du har drabbats av bedrägeri 

Ta reda på om placeringsrådgivarens påståenden stämmer – har placeringarna en säkerhet, vem förvaltar placeringarna, omfattas placeringarna av någon myndighets tillsyn. Kontrollera om företaget har verksamhetstillstånd och hur länge företaget har bedrivit placeringsverksamhet. Om e-postmeddelandet du har fått ser ut att komma från ett känt företag ska du kontakta avsändaren via företagets officiella webbplats och säkerställa att meddelandet är äkta och att personen som kontaktat dig faktiskt jobbar på företaget, innan du gör en placering.

Var inte rädd att be din egen bankspecialist om råd, och prioritera inhemska placeringsföretag och rådgivare. Observera att kryptovalutatjänster aldrig kontaktar kunder per telefon. De erbjuder endast en plattform för handel. Kontrollera om företaget finns på Finansinspektionens varningslista eller om det finns annan information om företaget på nätet. Låt aldrig någon installera ett fjärråtkomstprogram på din enhet och lämna aldrig ut dina nätbankskoder till någon, även om personen påstår att hen ska göra placeringar åt dig.

Du hittar information om olika typer av cyberbrottslighet och hur du förebygger dem på polisens webbplats

Information om olika typer av bedrägerier och vid behov även samtalsstöd finns på Brottsofferjourens (RIKU) webbplats

I kampanjen Se upp, försäkra och varna samarbetar olika instanser för att färre personer ska falla offer för brottslingars bedrägerier. Du hittar mer information om projekten på Konsumentförbundets webbplats.

Katso myös